Linda

Februari är redan över och vi är nu inne i Mars, det är sinnessjukt  vad fort tiden går.
Men det är bara Tisdag på den här veckan och jag är redan slut. Helt ihjäl ärligt talat. kroppen värker, huvudet värker, ögonen kämpar med att hålla sig öppna. Jag är dödstrött helt enkelt.
Det är delvis våran älskade dotters fel, hon har fått för sig att nuförtiden ska man vakna klockan 5, varje morgon!
Det är inte kul att vakna varje morgon runt 5 snåret av att en liten sötnöt hoppar runt i sängen hos en, kör upp ett gosedjur i näsan, eller varför inte (den värsta väckningen av alla kommer här: )  dammsuga hela våran säng med sin leksaksdammsugare. Det inköpet ångrar jag verkligen, den har ett hemsk brummande ljud, och hjulen gnisslar tillräckligt för att väcka döda.
Så det är tur att hon i övrigt är världens finaste, för de tidiga mornarna hade tagit död på mig annars.
Ett annat stort bidrag till min extrema trötthet är helgens stora brist på sömn.
I fredags var det ju dags för den efterlängtade personalfesten. Och jag måste säga att, det vart succé! Vi hade galet kul hela gänget, vi drack galet mycket alkohol, och vi dansade galet mycket. Låter som ett rejält krogbesök. Men så var inte fallet, vi körde på eget race och höll oss på jobbet. (Förutom en liten avstickare till swesafe,för att sedan vända tillbaka rätt fort.)
De går faktiskt att skapa egna dansgolv. Och vi ägde vårat!
Så om nån gick förbi och undrade vilka puckon som står o dansar mitt i natten på detta lite udda stället, så är det lugnt, det var bara vi.
Kvällen vart iaf väldigt lyckad och jag hade så otroligt kul. Så härligt med arbetskamrater man kan ha sådär galet kul med! ;P
lördagen vaknade jag till liv runt 10 snåret, då felicia sov hos mormor o morfar o J var på fotboll var jag ensam. Så i min ensamhet spenderade jag förmiddagen i sängen, helt övertygad om att jag skulle dö. Mina enda tankar dessa timmar var, "Jag dör, jag kommer faktiskt att dö!" och " Jag föder hellre ett helt fotbollslag än mår såhär"
Ja, jag hade faktiskt glömt (erhm, förträngt?) hur det är att vara riktigt bakis.
Men tur nog lyckades jag somna om nån halvtimme innan Felicia kom hem igen, strax efter lunch. För att sedan vakna upp o må prima! Nja, i stort sett iaf. Var väl inte så värst pigg, men baksmällan vart borta som i ett mirakel. tacka gudarna för de!
Sedan var det dags att jobba natt. Vi var ett inte alls så särskilt piggt gäng som jobbade, vissa värre än andra haha. ;P
Det var en trälig natt,med mycket trötthet och väldigt mycke irreterande människor. vissa mycket mer irreterande än andra. Hur är människor funtade egentligen?

Gårdagen spenderade flisan och jag med bus o lek hemma, tills det var dagisdags för henne på eftermiddagen. Och jag hann med en snabbfika hos E innan jobbet! Äntligen! Som jag hade väntat på o träffa den bruden. Det ska göras om,mycket oftare hädanefter om jag får bestämma! Och nu har jag lovat att tala om hur duktigt, och i äkta hemmafrustyle,hon hade bakat en jättefin kaka tills jag kom! ( som hon absolut inte använde färdiga produkter a´la shakenbake till att göra! haha ;P) Den var jättegod! Livade upp hela min vanliga måndag =) Tack för fikan darling! :)

Jag har nu insett att jag måste uppdatera bloggen oftare, så det slipper bli sånna här superlånga inlägg som ingen pallar läsa. Jag lovar och svär (håller upp högerhanden) att jag ska göra ett rejält försök att uppdatera oftare!
men nu är det dags att invänta de desperata hemmafruarna!